100-års­firande av Kron­prinses­san Margaretas land­storms­fond

Ers kungliga höghet, Överbefälhavaren, Generaldirektören, ledamöter i Centralrådet, damer och herrar,

Jag vill börja med att framföra de frivilliga försvarsorganisationernas varma gratulationer till Stiftelsens 100 år av verksamhet.

Frivilliga försvarsorganisationernas samarbetskommitté (FOS) och de enskilda organisationerna har genom åren tacksamt tagit emot bidrag från Kronprinsessan Margaretas Landstormsfond. Bidrag som gett ett mycket värdefullt stöd till den frivilliga försvarsverksamheten. Varmt tack för detta.

Jag vill även tacka för inbjudan att här i dag få delge min syn på de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet, inte minst i det rådande säkerhetsläget.

Det kom ett mail från Värmland till Kävlinge kommun i mars 2022.

I mailet kan man läsa:

Den 13 oktober 1943 kom jag som 11-åring till Kävlinge som flykting från Danmark.

Den som skrev heter Preben Mortensen. Han var 11 år när han kom som flykting till Sverige. Men minnet blossade upp då han såg ett TV-inslag om hur Kävlinge kommun förberedde sig för att ta emot människor på flykt från Ukraina.

Preben ville skriva och tacka Kävlinge och berätta sin historia.

Kävlinge kommun tog i sin tur kontakt med Svenska Lottakåren.

Varför? Jo, för att Preben berättade om hur han mindes de lottor som tog emot honom när han som 11-åring kom till Kävlinge. Han berättade att han först var rädd för kvinnorna i uniform men lottornas bemötande och att de bjöd på kex och choklad, gjorde att rädslan och oron försvann.

Svenska Lottakårens generalsekreterare Anna Nubäck tackade Kävlinge kommun för att de hörde av sig för att dela Prebens berättelse om när han var barn på flykt från ett ockuperat land.  Och så här svarade Anna, vilket kan symbolisera ett svar från oss samtliga frivilliga försvarsorganisationer:

Prebens berättelse om sitt möte med Svenska Lottakåren under andra världskriget är en påminnelse om vår tradition och historia att finnas på plats och hjälpa samhället när vi behövs. Nu, nästan 80 år senare står vi redo att åter ta ansvar i en situation då människor i vårt närområde måste fly sitt land.  

Då 1943 – Nu 2022. Krig i Europa, i ett land inte så långt bort. Barn på flykt.

Att svenska folket har en stark vilja att i händelse av kris, höjd beredskap och krig bidra i insats och försvara Sverige är en förutsättning för att vårt totalförsvar och krisberedskap ska vila på en stark grund.

De 18 frivilliga försvarsorganisationerna har över 100 års erfarenhet av att stärka försvarsviljan hos folket, att organisera och utbilda frivilliga för Sveriges militära och civila försvar och att stärka den enskildes förmåga att klara sig i en kris.

Flera av organisationerna bildades i perioden mellan två världskrig. Några av oss i en krigstrött tid då försvarsanslagen skurits ned, då försvarsviljan var ljummen och t o m avog, innan FN:s deklarationer om Mänskliga rättigheter, Resolutioner om Kvinnor, fred och säkerhet och allmän könsneutral värnplikt.

Det var inte och det är inte alltid lätt att vara försvarsvänlig.

I mellankrigstiden blev många som var frivilligt engagerade förlöjligade och inte heller tagna på allvar. Till exempel fanns det lottor som knappt vågade visa sig ute kvällstid i sin lottadräkt. Men de frivilliga fortsatte sitt arbete med att samla in pengar för att bidra till övningar och sticka sockor till soldaterna och därmed även bidra till försvarsförmågan.  

När andra världskriget var ett faktum växte uppgifterna inom försvaret även för de frivilliga.

I ett uttalande från 50-talet av Tage Erlander, Jarl Hjalmarsson, Gunnar Hedlund och Bertil Ohlin kan vi läsa:

”Försvaret ställer i vår tid krav på hela folket. Det bygger på värnplikt och tjänsteplikt, men det litar lika mycket till medborgarnas frivilliga insatser. Att våra personella resurser fullt ut utnyttjas är en förutsättning för att vårt lilla folk skall kunna försvara sitt stora land. Den som tar del av den frivilliga utbildningen bidrar därför verksamt till vår beredskap och ger samtidigt ett uttryck för vårt folks försvarsvilja.”

Oavsett nedrustning eller upprustning av vår militära och civila försvarsförmåga, så har de frivilliga försvarsorganisationerna fortsatt att utveckla sin verksamhet, anpassat sig efter nya hotbilder och fokuserat på försvarsvilja.

De frivilliga försvarsorganisationerna är sprungna ur folkrörelser. Och folkrörelser med ideellt och frivilligt engagemang är betydelsefullt i ett samhälle. Vi sluter oss samman i en organisation om vi upplever verksamheten som angelägen och engagerande, och när vi hjälper till får vi känslan av att vi gör något viktigt och meningsfullt. Känslan av meningsfullhet är den som oftast brukar vara mer värd än pengar även om frivilligt inte betyder att det är gratis.  

Det försämrade säkerhetsläget som vi nu ser i Europa har väckt ett enormt engagemang bland folk för att bidra och göra en insats. Män och kvinnor i olika åldrar strömmar in till de frivilliga försvarsorganisationerna och till Hemvärnet. För det krig som nu pågår i Ukraina visar att till delar upprepar sig historien och vi kan aldrig ta vår fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter för givna. Dessa försvarar vi varje dag!

Orsaken till medlemstillströmningen är tragisk och fruktansvärd, men det visar på betydelsen av att sluta sig samman i en gemenskap och delta i ett sammanhang för en gemensam sak. Att dessutom utbilda sig, stärka sig själv genom de frivilliga försvarsorganisationernas utbildnings- och föreningsverksamhet inte minst, bidrar även till ett eget personligt lugn inför ett eventuellt krisscenario.

Det finns ju möjlighet att utgå från andras kunskaper och färdigheter men ett bättre och rimligare alternativ är att själv vara informerad och förberedd för att därigenom öka möjligheten att klara sig själv under en kris. När du själv är trygg och vet vad du ska göra kan du också hjälpa andra.  

Ytterst behöver vi även stå upp för förmågan att försvara vårt land även när det måste ske med vapen i hand. Varje enskild förberedd individ bidrar till hela samhällets robusthet och förmåga. Vi ser vad den motståndskraften betyder i det som nu sker i Ukraina.

Det finns 18 ideella organisationer som regeringen i en förordning har beslutat är särskilt viktiga för uppdrag att bedriva försvarsinformation, rekrytera och utbilda i specialistkompetenser som stöd till samhället vid kriser, höjd beredskap och krig. Och som får kalla sig frivilliga försvarsorganisationer. Försvarsupplysning, rekrytering och utbildning är våra kärnuppgifter. Tillsammans samlar vi över 350 000 medlemmar med viljan att bidra till ett starkt folkligt förankrat försvar som höjer vårt lands tröskelförmåga mot olika hot och skapar uthållighet i Sveriges samlade försvarsförmåga.

Att kalla sig en frivillig försvarsorganisation medför ansvar. Vi har förväntningar på oss. Vårt största militära uppdrag idag är för Hemvärnet med våra nära 7000 specialistbefattningar. Och uppdragen växer.

Men vårt samhälle är sårbart även i fred. Plötsligt händer det att vardagen inte fungerar som vanligt. Vid ett elavbrott, storm, it-attack eller andra allvarliga händelser kan samhällsfunktioner sluta fungera normalt. Vatten kanske inte rinner ur kranen, butiken har slut på mat, internet är nere och det börjar bli kallt i bostaden. Och en pandemi. Vad gör du då för att ta hand om dig själv och dina nära?

Våra organiserad och utbildade medlemmar är redo att göra en insats som förstärkningsresurser under årets alla dagar, när ordinarie personal behöver stöd för att klara uthålligheten under lång tid och när fler individer behövs för att gemensamt klara av en insats. Och i sammanhanget är vi en kostnadseffektiv resurs.

Under coronapandemin fick vi MSB:s uppdrag för insats. Vi bildade ett gemensamt kriskansli under Försvarsutbildarnas ledning, de frivilliga resursgrupperna FRG i kommunerna aktiverades genom Civilförsvarsförbundet och där FRG inte fanns arbetade Svenska Röda Korset. Vi arbetade även tillsammans med övriga av civilsamhällets aktörer som Svenska Kyrkan, Stadsmissionen, Rädda Barnen, med flera.

De frivilliga försvarsorganisationerna bidrog med transporter, stabsassistenter, kommunikatörer, vaccinationsvärdar, med utdelning av informationsmaterial och vi handlade till personer i riskgrupp.

Samtidigt byggde vi digitala nätverk, genomförde digitala föreläsningar, hade digitala kaffeträffar och höll engagemanget uppe hos våra medlemmar. Vi deltog även i verksamhet för att uppmärksamma firandet av Demokratin 100 år och vikten av att värna vår demokrati.

Det kan därför samtidigt vara värt att påminna oss om att en allt för snäv syn på frivilligt engagemang inriktad på enbart personalförsörjning och av myndigheterna styrda uppdrag, riskerar att missa folkförankringens egentliga betydelse att vi inom ramen för den ideella sektorn breddar och ökar förståelsen, kompetensen och förmågan hos hela befolkningen och i förlängningen stärker vi även demokratin.

Precis när vi började se en ljusning i pandemin, stod vi den 24 februari 2022 inför ett av de grymmaste av hot mot vår fred och frihet. Ett krig i Europa och vi ser återigen människor på flykt. Och våra organisationer är återigen i insats.  

Frivilliga Automobilkåren, Svenska Blå Stjärnan och Svenska Röda Korset möter flyktingar i färjeterminalerna, Försvarsutbildarna bistår med tolkar och vi tar hand om medföljande husdjur. Vi hjälper kommunerna och vi möter samtidigt upp människors vilja att både hjälpa till och öka sin egen personliga hemberedskap. Vi svarar på frågor om skyddsrum. Vi genomför försvarsupplysning och vi gör det vi kan för att motverka desinformation.

De frivilliga funktionärerna lägger dessutom ner 1000-tals timmar av ideellt oavlönat arbete som annars skulle kosta staten mångmiljonbelopp.

Vi organisationer är redo att möta nya uppgifter i en bred hotskala i ett växande totalförsvar. Men för att Sveriges försvar fullt ut ska kunna ta tillvara de frivilliga försvarsorganisationernas breda samlade försvarsvilja, kompetenser och förmågor i ett växande totalförsvar för operativ förmåga så räcker det inte med enbart organisationernas egna ambitioner. Vi behöver trots allt få rätt förutsättningar att bidra. Det gäller väl avvägda uppdrag, finansiering av utbildning och verksamhet och en stabil ekonomisk grund att stå på.

Så se styrkan i en självständig och oberoende ideell sektor som garant för demokrati, tillit och mångfald att inom området för samhällets civila och militära försvar involvera fler.

Jag är mycket väl medveten om att frivilligheten också har sina utmaningar och begränsningar. Men jag kan konstatera att det är utom allt tvivel att ett folkförankrat försvar är ett starkt försvar. Involvera oss, ta vår hjälp, ställ krav, men eftersträva samarbete och samverkan, säkerställ en finansiering som motsvarar en ökad operativ förmåga, målstyrning i stället för detaljstyrning och undvik överadministration som riskerar att kväva det professionellt frivilliga engagemanget.

De frivilliga försvarsorganisationerna är ytterligare en pusselbit för att tillsammans med Försvarsmakten, MSB, övriga civila myndigheter och civilsamhällets övriga fristående organisationer skapa en förståelse för varför fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter är och ska vara hela folkets angelägenhet att försvara.

Låt oss fortsätta ta vidare det Kronprinsessan Margareta visade i handling som stöd för vårt lands försvar.  

Än en gång; våra varmaste gratulationer till Kronprinsessan Margaretas Landstormsfond 100 år, och tack för det mycket angelägna och viktiga stöd ni bidrar med till den frivilliga försvarsverksamheten.

Tack!

/Heléne Rådemar, ordförande Frivilliga försvarsorganisationernas samarbetskommitté

 

Länkar:

På Landstormsfondens hemsida kan ni läsa mer om deras verksamhet.

På Kungahusets hemsida kan ni läsa en nyhet från 100-årsjubileet.